Follow Philippe Legrain on Twitter Follow Philippe Legrain on YouTube Follow Philippe Legrain on Facebook Email me
By Philippe Legrain ADD COMMENTS

Sverigedemokraternas tredjeplats i opinionsundersökningarna inför valet till EU-parlamentet i maj och till Riksdagen i september nästa år innebär att Sverige står inför en prövning. Landets framtid kommer inte att avgöras av Jimmie Åkessons parti, trots ansträngningarna att sudda bort dess nynazistiska förflutna.

Det verkligt viktiga är hur politiker i mittfåran uppträder. De har inte råd att ignorera ett parti som har stöd av nästan var tionde svensk. Men faran ligger i att de kan komma att försöka vinna dessa väljare genom att ta efter SD:s invandrarfientliga inställning och riskera en kapplöpning om vem som är värst. Därför är det helt avgörande att respekterade politiker intar en mer positiv attityd.

Regel nummer 1: Gå inte i försvarsställning. Det var rätt gjort av Socialdemokraterna att öppna arbetsmarknaden för människor från tidigare kommuniststater i Östeuropa som gick in i EU 2004. Alliansregeringen kan också vara stolt över vad den har åstadkommit på immigrationsområdet. Med utgångspunkt i Sveriges berömvärda tradition att välkomna flyktingar, har den därutöver öppnat för ökad arbetskraftsinvandring.

Den här månaden är det fem år sedan den förutseende reformen infördes för att tillåta företag som inte kan hitta passande arbetskraft lokalt, att anställa personer med den rätta kompetensen från hela världen på tvååriga visum som är förnybara. Det är en flexibel, tillväxtvänlig politik som rimmar väl med de behov som en liten ekonomi har i en snabbt föränderlig värld.

I takt med att den globala ekonomins tyngdpunkt flyttar österut och söderut medan Europas samhällen åldras och arbetskraften krymper, måste Sverige i allt högre grad delta i konkurrensen om den arbetskraft som landet behöver. Det handlar inte bara om att ta hand om de gamla (och betala deras pension) eller att se till att internationella företag med bas i Sverige är framgångsrika. Det handlar om att stödja innovationer, drivkraften bakom högre levnadsstandard, vilket alltmer hänger samman med att människor av olika slag inspirerar varandra på platser som Silicon valley–och även i Stockholm. Google, Yahoo, eBay, PayPal, YouTube och många andra företag skapades alla av invandrare i samarbete med infödda. Skype, Europas mest framgångsrika nystartsföretag på internet, var ett samarbetsprojekt mellan svenskar, danskar och ester.

Regel nummer 2: Var öppen kring de verkliga problemen och försök att tackla dem. Ibland lyckas Sverige mindre bra med att sätta befintliga invandrare och deras barn i arbete. Kombinerat med ett generöst välfärdssystem öppnar det för Sverigedemokraterna att påstå att invandrarna är en börda och inte en tillgång. Men det är inte sant. En färsk undersökning från OECD visar att invandrare i Sverige faktiskt är nettobidragsgivare till samhällsekonomin.

Likväl är det ett enormt slöseri med talang att Sverige, trots att ekonomin växer snabbare efter krisen än i något annat EU-land på ekonomiskt framskjuten position, fortfarande har en arbetslöshet på 8 procent samtidigt som unga och i synnerhet invandrare kämpar för att få jobb. Det verkliga problemet är en arbetsmarknad som favoriserar dem som redan är inne på bekostnad av dem som står utanför. Att reformera detta borde vara prioriterat.

Regel nummer 3: Ha respekt för väljarnas legitima farhågor, men stryk inte deras fördomar och missuppfattningar medhårs. Med sin blandning av främlingsfientlig nationalism, socialkonservatism och stöd till välfärdsstaten – för infödda – attraherar Sverigedemokraterna väljare både på höger- och vänsterkanten. Opportunistiska politiker ur alla schatteringar kan därför frestas att efterlikna dem.

Bortsett från att det är ynkligt att göra invandrare till syndabockar för att försöka vinna röster, så skulle den strategin inte fungera. Erfarenheter från Nederländerna, Storbritannien, Frankrike och andra håll visar att det bara skulle gynna Sverigedemokraterna att spela på främlingsfientlighet.

När politiken blir råare är väljarna mer benägna att rösta på ”den äkta varan” än på någon efterhärmare i mittfåran. Och politiker som säljer sin själ till djävulen vinner inte nyckeln till himmelriket (eller ens till Sagerska palatset) utan riskerar att dra förbannelse över sitt land.

Leave a reply




*

rch.